En kärleksförklaring
Oj, fem år. Halvt decennium. Efter fem år som gifta har man något träliknandebröllopps benämning så jag antar att vi har det fast i förhållande mening. För fem år sen gick jag sista året på gymnasiet och Eric var en "snygg fotbollskille jag kunde träffa lite & ha kul med". Eric gillar inte hur jag tänkte då men antar att han vunnit i längden. Men det med ha lite kul ett tag sket sig ju big time. Ju mer jag träffade honom ju mer fastnade jag. Efter en intensiv dejting period kände jag mig fastklistrad till honom, vilket kändes helt naturligt! Det har gått många år sen dess och det känns ofattbart att det var fem åre sen jag gick på gymnasiet, men kanske mer ofattbart att jag skulle fastna för världens underbaraste kille efter ett meddelande på en väns fördelsedag.
Sen dess har vi varit med om mycket. Det sägs (..i alla fall i min uttrycksbok) att varje sekel har sin krigsperiod och min och Erics tid har verkligen haft vår. Eller våra har varit några korta få! Oavsett vad så har vi alltid hittat tillbaka till varann och det som kan uppfattas som något störande tror jag bara har gjort oss starkare. Efter många flyttlådor men ännu fler skratt har vi till slut hittat rätt! It's you! When all my dreams come true, the one I want next to me. It's you!
Eric gör mig stark, glad, självsäker! Han får mig att skratta och utvecklas varje dag. Han är kärleksfull och snäll och i hans sällskap är jag mig själv helt och hållet och mycket mycket trygg! Jag kan verkligen skatta mig lycklig av att ha honom vid min sida! Eric gör mig hel! Och jag hoppas vi kommer uppleva både brons-, guld- och diamantförhållande!
Eftersom vi inte lär träffas mer än till sängdax ikväll har vi istället förflyttat dagen till fredag. Då väntas ledighet, lunch i Helsingborg, strosande i Malmö med shopping, middag på Rådhuskällaren och övernattning på hotell till lördagen. Jag längtar så!
♥ till dig mitt hjärta!
Kärleksfullt mary, grattis måste man ju säga och ni är ett grymt par.
Vad ni är fina!
