Och så var julen över innan den ens hann börja.
Det är något visst med julen, det tycker jag verkligen. Stress, planering, väntan och förhoppningarna har en viss charm som inte kan tas bort. Man går och har massa bollar i luften och känner pulsen öka för varje dag närmre julafton det blir. Sen kommer dagen med stort d. Varje hem har sin rutin och tradition om hur dagen ser ut, och det rubbar man inte på om man vill uppleva nyår. Detta året var inget undantag. Jag stressade in i det sista för att få rätt på klapparna och allt smått jag behövde till dagen i ära. Jag kände mig stressad. Jag som endast skulle ta hand om mig själv och mina små problem. Jag skulle inte stå och göra all maten, skulle inte heller fixa dukning och allt annat man "måste" ha denna dagen eftersom jag skulle hem till mor och far där maten var gjord och allt därtill. För mig var det bara att sätta mig ner i soffan, titta på kalle anka för tjugoandragången i mitt liv och umgås med släkten. Det blev en helt fantastisk dag och jag har ingen annan än familjen att tacka för det. Men det är en dag och människor sliter som djur för att ordna allt inför denna dag. Julen borde enligt min mening vara en vecka där man umgicks, åt, drack och hade allmänt trevlig. Med tanke på all den tid som läggs ner innan ens julafton borde detta inte vara så svårt att fixa.. Gott folk, nästa år är julen hela vecka 51 och så skippar vi julklapparna. Det tar väl bort en del av meningen, inte sant..
Kommentarer
Trackback
