yeah, London baby..
I fredes klockan åtta.nollnoll åkte jag och Eric från Landets krona och in till kastrup för att ta flyget till London. Eller Stansted för att vara exakt.. Som jag skrev i förra inlägget har jag en liiten svaghet för Starbucks och inne på Kastrup finns såklart ett Starbucks. Så under tiden vi väntade på att få reda på vår gate fick jag i mig en himelsk god kopp kaffe. Det visade sig att detta långt i från skulle bli det sista på denna resan. Efter en behaglig och lagom lång flygtur landade vi på Stansted airport. Nu åkerstod "bara" bussresan in till London och vårt hotell. Men jag gillar inte den bussresan och den är världens drygaste. Man blir inte mer förtjust när man ser att kön till den jäkla bussen är cirka 400m lång. (kanske överdrift,men den var i alla fall 100m) Men vi kom fram, till slut. och efter att jag nästan fick tackla ragatan som stod bakom för att hon försökte tränga sig framför. Sånt är icke accepterat unga dam.. Så, 1,5 h senare var vi på hotellet.. Vilket förövrigt var ett litet mysigt hotell men med världens sämsta hiss. Tog det tre kvart att ta sig från våning fyra till våning 1 hade man tur för att inte nämna de gånger när man stått och väntat i en halvtimme på att ta sig upp till rummet och när dörren öppnas på första våningen är hissen proppad med städpersonal. Då var det bara att le falskt och vänta en halv timme till. (man kunde bara använta trapporna ner, och inte upp..) Så efter en kort stund på hotellet var det Oxford street som gällde. Blev lite shoppning men inte mycket. Tror inte det var mycket skit fint jag hittade på hela dagen. När det är rea är det precis som butikerna tar fram allt som de inte sålt de senaste 15 åren och försöker sälja till oss stackars konsumeneter. Och sen var det ju nästan bara rea varor i alla butiker, så får ta igen shoppingen en annan dag! Timmarna gick och det blev kväll. Innan vi gick tillbaka till hotellet begav vi oss till en mysig resturang för en go middag. Riktigt fint och mysigt.. Sömn behövdes för dagen med stort D. På lördagen vaknade jag förkyld med ett stort leende på läpparna. Idag skulle jag få "träffa" Ronaldo ( Glory glory C.Ronaldo) Så en tur till stan för attförsöka fixa mama mia biljetter, vilket inte gick så bra för att sen åka till Upton Park. Jag förväntade mig att se United krossa, ja absolut krossa, West Ham. Men ack. Ett United utan Rooney är inte ett United som kan krossa. I alla fall inte denna dag. Fick se ett blekt United bli mer eller mindre överkörda av ett bra West Ham. MEN det är bara att ta nya tag OCH jag fick ju se Ronaldo in action.. Vi kom till och med precis innan spelarbussen kom, så blev även några foto på spelarna i sina fina kostymer.. Och gubben, jag förlåter dig för att du missade straffen.. Du blev nog bara lite nervös när jag var så pass nära just då. Efter matchen fick vi gå tre mil för att ens komma tillbaka till stationen, som bara låg en kilometer där i från. Men man vågade ju inte mucka med de engelska poliserna, dom bits. Sen var det dax för en liten bit mat och sen en lång promenad.. Gick bland annat till min gamla lägenhet och det berömda taket som jag och Sofia hade som andra favorit plats ;) Inte sant babe? Sen var det fika, ja ni vet var, sen en promenad hem till hotellet. Söndagen spenderades till en början i Camden, där jag skulle göra en ny 'tattoo', men det blev inte. Jag bangade inte ur,men gubben som skulle göra den var ledig idag. så tråkigt nog får jag vänta.. Sen blev det shopping på carneby street och sen en promenad hemåt.. Blev sen mat i området där vi bodde, och en tur till ett av de många starbucksen, IGEN : ) När vi precis skall gå där ifrån ser eric att han inte har sitt kontokort i fickan. Han får då halv panik och jag försöker lugna han med att det säkert ligger på hotellrummet. Så vi skyndar oss hem, och ser att det inte ligger där.. just i denna stund var jag ganska orolig över hur vi skulle klara oss med de 20 punden vi hade ute och en obetald resa tillbaka till flygplatsen. Visste att de brukade ta 10 pund enkel resa för bussen dit, men var inte säker på om de hade höjt det eller inte.. Men efter ett telefonsamtal hem till mamma kunde vi somna lugnt, det kostade bara 20 pund för oss båda.. Eric hade ju såklart stirrat upp mig genom att säga: Ditt kort fungerar inte här, jag är säker. Men jag sa: Men jag tror visst det gör det.Och han sa: Men det gör dte inte.. Så jag fick min revanch när jag på flygplatsen klockan fem påmorgonen igår tog ut på mitt kort som "inte fungerar" i england.. Alltså kunde vi avsluta resan med en frukost på starbucks.. Underbar resa, tack Eric!!
Har jag sagt att jag gillar starbucks? : )
Kommentarer
Trackback
