jag håller hårt i min innebandy klubba
I två dagar har jag haft nya fina cobra klubbor som stått brevid soffan och väntat på att bli spelade. Men dom visste nog inte vad de gav sig in på och hur mycket stryk de skulle få ta. För idag begav jag mig med det trevligaste sällskapet ut på rangen för att, ja jag vet faktiskt inte va jag ville uppenå med mitt besök där. Jag tog ett kraftigt tag kring skaftet och svingade loss. Efter femhundraelva luftträffar och en utsliten röst av fore (nästan) fick jag fan upp bollen i luften och detta såkallade spel blev något jag började fatta tycke för (trots min milda inställning cirka tjugo minuter innan). Jag lär inte bli nästa Annika Sörenstam men några skålar med bollar på rampen kommer nog avverkas...
Kommentarer
Trackback
