tolfte i tolfte, tvåtusentolv.

Jag springer fortfarande runt i pjamasen. Och illa är det väl också att Tyra fortfarande har sin på. Men antar att jag kommer undan med det eftersom hon just nu sover middag. Det är en sån dag. Jag vaknade ännu mer förkyld än jag la mig och huvudet dunkar i takt till en rejv-låt. Fast jag tror bara jag behöver alvedon, en lång dusch och något i magen sen är jag mer eller mindre mig själv igen.
 
Ikväll är det julbord med mitt jobb. Så sött att de tänker på mig fast än jag just nu inte jobbar. Så, ikväll ska Tyra vara hos farmor & farfar och vi ska få umgås utan att prata för mycket bebisprat. Fast att jag vet att hon är i trygga händer känns det inom mig att lämna bort henne, om ens för några timmar. Fast den konstiga känslan kan man väl förstå. Under dessa tre månaderna har jag endast varit ifrån henne som mest två timmar i sträck. Inte konstigt hon känns som en given del av mig, mitt underbara lilla hjärta.

Kommentarer

Det är alltid intressant med din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Har du en blogg så tveka inte att skriva den

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0